Beläggningsgrad, nyttjandegrad och markpermeabilitet - låter det som ord från en annan värld? Men det är det inte! Alla dessa termer syftar på processen att bygga ett hus.

Och alla som bygger sitt eget hem kommer att stöta på dessa konstiga ord längs vägen.

När det händer är det viktigt att du vet vad de betyder och hur viktiga de är.

Och det är just därför vi har skrivit det här inlägget, för att förklara för dig, steg för steg, vad allt detta betyder. ska vi gå?

Vad är beläggningsgrad?

Med beläggningsgrad avses i allmänhet hur mycket som får byggas på en tomt eller bit mark. Beläggningsgraden varierar från stad till stad och från grannskap till grannskap. Stadsområden tenderar också att ha en högre beläggningsgrad än landsbygdsområden.

Markanvändningsskatten fastställs av kommunerna i varje kommun och är viktig för att säkerställa att bostäder byggs på ett hållbart och balanserat sätt, och för att undvika otyglad och oplanerad tillväxt.

Det är stadsplaneringsavdelningarna som fastställer beläggningsgraden för varje stadssektor. Detta beror på att varje region är indelad i zoner och för var och en av dessa zoner fastställs en annan beläggningsgrad, beroende på målet i varje kommuns översiktsplan.

För att ta reda på beläggningsgraden i din stad har du två alternativ: sök efter denna information på stadshusets webbplats eller gå personligen till stadsplaneringssektorn och gör en begäran om denna information, i detta fall debiteras vanligtvis en liten avgift.

Det är värt att komma ihåg att innan arbetet eller ens projektet påbörjas är det redan viktigt att ha denna information till hands, så att du inte riskerar att få embargo mot arbetet, betala böter eller behöva göra ändringar i projektet i sista minuten.

Hur man beräknar beläggningsgrad

Nu till frågan som inte kommer att försvinna: hur beräknar man beläggningsgraden? Det är mycket enklare än du kanske tror.

Men först måste du ha de totala måtten på din mark i kvadratmeter.

Låt oss anta att du äger en tomt på 100 kvadratmeter och vill bygga ett hus på 60 kvadratmeter, då ska beräkningen utföras genom att dividera den totala byggda ytan med den totala markytan, så här:

60 m² (husets totala byggyta) / 100 m² (total markyta) = 0,60 eller 60% beläggning.

Om kommunen i din kommun har fastställt att det maximala beläggningsvärdet på en tomt måste vara 80%, är ditt projekt ok, inom dessa parametrar.

Men det är viktigt att notera att beläggningsgraden inte bara gäller husets storlek, utan alla de skydd du har på marken, till exempel uthus, täckta fritidsområden och övervåningar med överskott.

Låt oss ta en närmare titt: din tomt är 100 m² och du har ett projekt för ett hus med 60 m² på första våningen och en andra våning där en balkong ska byggas som skjuter ut 5 m². Dessutom tänker du fortfarande bygga ett uthus med en fritidsyta på totalt 20 m².

Beräkningen i detta fall bör göras enligt följande: lägg först ihop alla bebyggda områden i projektet.

60 m² (husets totala byggyta) + 5m² (överskottsyta på övervåningen) + 20m² (uthusets byggyta) = 85 m² totalt

Dela sedan den totala bebyggda ytan med den totala landytan:

80 m² / 100 m² = 0,85 eller 85% beläggning.

I detta fall, med en beläggningsgrad på 80 %, måste projektet genomgå en omstrukturering för att passa de parametrar som kommunen kräver.

Men om man antar att balkongen på övervåningen har samma yta som på första våningen, så blir det inget överskott och därmed blir beläggningsgraden 80%, vilket passar den gräns som offentliga myndigheter föreskriver.

Mot den bakgrunden kanske du undrar vad som ingår i beräkningen av nyttjandegraden och vad som inte gör det:

Områden som räknas som beläggningsgrad

• Takutsprång, balkonger och tält över en kvadratmeter;
• Garage under tak;
• Bebyggda områden som fritids- och serviceområden, förutsatt att de omfattas av försäkringen;
• Edicules;
• Horisontella överbyggnader av övre våningar, t.ex. balkonger.

Områden som inte räknas som beläggningsskatt

• Öppna garage;
• Simbassänger;
• Maskinrum;
• Övre våningar som inte horisontellt överstiger fotavtrycket för den första våningen;
• Underjordiska uppbyggda områden som garage

Men även om ovanstående områden inte räknas som beläggningsgrad, ingår de i beräkningen av markanvändningskoefficienten. Förvirrad? Vi kommer att förklara ytterligare i nästa ämne.

Utnyttjandekoefficient

Nyttjandegraden är en annan viktig information som du behöver ha till hands när du bygger ditt hus.

Detta värde bestäms också av kommunen i varje kommun och är relaterat till hur väl marken har utnyttjats.

Det vill säga, allt som har byggts räknas, oavsett om det är en sluten eller öppen yta, till skillnad från beläggningsgraden som i de flesta fall (det kan variera beroende på kommun) endast tar hänsyn till de täckta byggda ytorna.

En annan skillnad mellan nyttjandegraden och beläggningsgraden är att den här gången ingår även de övre våningarna i beräkningen, även om de har samma mått som den första våningen.

Till exempel motsvarar tre våningar om 50 kvadratmeter 150 m² vid beräkning av nyttjandegraden.

Men låt oss exemplifiera så att du förstår bättre. För att beräkna nyttjandegraden multiplicerar du värdet på alla våningar och delar med den totala markytan, så här:

50 m² (total yta på varje våningsplan) x 3 (totalt antal våningsplan) / 100 m² = 1,5. Med andra ord är nyttjandegraden i detta fall 1,5.

Låt oss nu anta att tomten förutom de tre våningarna också har en fritidsyta på 30 m². Beräkningen den här gången skulle göras enligt följande:

30 m² (fritidsyta) + 50 m² (total yta för varje våning) x 3 (totalt antal våningar) /100 m² (total markyta) = 1,8.

Vid beräkningen av utnyttjandegraden ska du inte heller ta hänsyn till byggnader i källaren, men å andra sidan ska tält, takfot och balkonger på mer än en kvadratmeter räknas med, liksom oöverbyggda områden som simbassänger, idrottsplaner och garage.

Jordmånens permeabilitet

Det finns ytterligare en extremt viktig beräkning som måste göras innan byggnationen påbörjas, nämligen markens genomsläpplighet.

Det är viktigt att se till att regnvatten kan tränga ner ordentligt i marken, så att städerna slipper översvämningar och vattensamlingar.

Detta beror på att regnvatten inte kan rinna av på ett tillfredsställande sätt och till slut översvämmar gator, trottoarer och andra offentliga utrymmen.

Markens genomsläpplighet fastställs också av kommunerna och varje stad har ett annat värde. För att beräkna markens genomsläpplighet måste du multiplicera det värde som erbjuds av kommunen med markens totala yta.

I allmänhet varierar denna siffra mellan 15% och 30% av den totala markytan. Låt oss anta att den markpermeabilitet som krävs av ditt stadshus är 20% och att din mark är 100 m², beräkningen skulle göras på följande sätt:

100 m² (total markyta) x 20% (markens genomsläpplighet enligt kommunens definition) = 2000 eller 20 m².

Det innebär att på en tomt på 100 m² måste 20 m² avsättas för markens genomsläpplighet. Det får alltså inte finnas någon typ av ogenomtränglig konstruktion i detta område som hindrar regnvatten från att tränga ner i marken.

Men det betyder inte att detta utrymme ska vara oanvänt eller missbrukas. Tvärtom, i en bra design kan detta område representera en trädgård, en blomsterrabatt eller en rekreationsgräsmatta.

Det kan också vara platsen för ett öppet garage.

En annan möjlighet att bättre utnyttja detta genomsläppliga område är att leta efter alternativa material. Det vanligaste och mest populära av dessa är betonggolv.

Denna typ av golv har ett hålrum där man kan plantera gräs. Kommuner anser vanligtvis att concregama är 100% genomsläppligt.

Det är också värt att överväga att använda dränerande golv, i vilket fall golven är helt vattentäta, men utomhusområdet förblir helt asfalterat.

I vissa projekt är det också vanligt att använda småsten eller flodsten för att göra marktäckningen, vilket bibehåller markens genomsläpplighet. Utseendet är mycket vackert.

Eller så kan du helt enkelt välja att lägga gräs över hela den genomsläppliga ytan av marken och skapa en vacker trädgård eller ett litet rekreations- och fritidsområde.

Det viktiga är att bedöma dina behov, smak och livsstil för att skräddarsy detta område på bästa möjliga sätt och, naturligtvis, hålla det aktivt och väl utnyttjat.

Slutligen är det också värt att klargöra att all denna information syftar till bästa möjliga användning av marken både ur ägarens synvinkel och ur stadens synvinkel. När dessa värden respekteras vinner nämligen hela stadsmiljön.

När allt kommer omkring, vem vill inte bo och leva i en välplanerad stad, med bostäder i balans efter tillgängligt utrymme och, framför allt, med respekt för miljön och hållbara metoder? Tja, alla måste bara göra sin del!